So ready

Nu känner jag mej klar med att vara gravid. Vecka 37 idag (36 plus 0) och jag måste säga att det jobbiga överväger det mysiga. Bebis får gärna komma nu! Men har jag otur kan det ju dröja ytterligare 5 veckor… hemska tanke. Två veckor till känns mer rimligt. Hoppas bebis håller med.

Idag skruvade jag ihop spjälsängen och bäddade med nya rentvättade lakan  – det blev så himla fint! Jag har gått och väntat på en order av skruvar till vår gamla spjälsäng sen i ja, januari. Och sen idag när jag skruvar isär A:s gamla säng upptäcker jag att skruvarna i den även passar spjälsängen!

Tänk om jag vetat… Det hade besparat mej en hel del irritation och otåligt väntande på det hopplösa företaget som ännu inte skickat ut kitet med skruvar jag beställt och betalat för. Häromdagen fick jag nog och skrev ett mejl att ”ni är det långsammaste företag jag nånsin haft att göra med och er kundservice är under all kritik!” Jag fick något av en snyfthistoria tillbaka om hur dom var ett litet familjeföretag och hade barn att ta hand om samt två gamla mammor… eeeh. Enligt mej är det inte en ursäkt att inte svara på varken mejl eller telefonsamtal. Hursomhelst, nu står spjälsängen äntligen redo och bäddad!

Nu är det bara skötbordet kvar, sen är precis allt klart för bebis ankomst! BB-väskan är packad och alla bebiskläder är tvättade och ligger på plats i en byrå. Komsi komsi lilla bebi.

Jag vill passa på att tacka för era fina och peppande kommentarer, dom betyder så himla mycket! Under mitt samtal igår med min barnmorska började jag gråta när jag berättade exakt hur jag upplevt min förlossning med A. Jag har uppenbarligen inte bearbetat dom känslorna klart men är glad att det kommer upp nu och inte när min förlossning satt igång. Efteråt så kände jag mej helt urlakad men även väldigt lättad! Att sen läsa om era erfarenheter i kommentarsfältet och hur en förlossning aldrig är den andra lik, har verkligen stärkt mej. TACK!

Nu är det jag som ska ta fram den där styrkan och lugnet inom mej som jag vet finns där under ett par ytliga lager av oro och tvekan. Jag kommer att greja det här. Allt kommer att gå bra.

 

Jag och min älskade A idag nere i lekparken dit jag tog mej med nöd och näppe. Foglossningen (eller bäckensmärta som det kallas numera) jag har just nu är verkligen inte att leka med. Bältet jag har hjälper en del men det gör fortfarande riktigt ont när jag går. Att cykla däremot funkar fortfarande utmärkt! 


2 reaktioner till “So ready

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s