No Fear

Jag undrar just vad det är för ungar vi skapat haha. Nedan ser ni A hoppa från väggen på SITE igår. När hon sa första gången att hon ville klättra upp och prova  hon också trodde jag ALDRIG att hon skulle våga… 

Första gången så höll killen i henne och liksom lät henne hänga ned en bit utanför väggen medan han räknade till tre och sen släppte. Nästa gång ville hon hoppa själv! Aldrig tänkte jag men jodå… hon hoppade! 

Det var en lång kö med barn och föräldrar som inte syns i bild som jublade och klappade händer. Ganska häftigt ändå, hon är ju bara tre! 

Det var så härligt att se hennes självförtroende för tvärtom vad man kanske tror så går hon igenom en jättekänslig period just nu när jag inte får lämna hennes sikte. Jag kan inte åka hemifrån, gå på en promenad eller knappt vara i ett annat rum utan att hon blir jätteorolig, gråter och ja nästan skakar för att hon är så ledsen och verkar tro att jag är borta för evigt. 

Det är ju såklart mest synd om henne men väldigt krävande och tröttsamt för mej också. Jag vill ju verkligen inte göra henne upprörd men samtidigt så måste jag ju åka iväg ibland. Grejen är att ju mer tid jag spenderar med henne desto värre blir det när jag behöver åka ifrån henne. Att både C och L är hemma med henne verkar inte göra nån skillnad, det är bara jag som gäller. 

Lilla hjärtat 💗 Så tuff ibland men liten andra gånger… 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s